månadsarkiv: december 2013

Gott Nytt År (snart igen)

Så var det åter dags att dansa ut och klämta in, det gamla året går, det nya består och jag får allt svårare att förstå hur tiden ska räcka till allt jag vill göra. Kanske vore det lämpligt att göra en omläsning av Virilios Försvinnandets estetik. Jag vill dra ner på takten, få fler eller åtminstone längre minuter per timma, kunna nynna långsamhetens lov. Jag vill ha mer tid och kunna räcka till, för allt och alla.

Det finns faktiskt en annan tid att meditera över (här): en märkbar skillnad, känner du? Som om själva andningen drar ut och blir längre. Vill du ta till dig lite ”tidlöst” brus kan du lyssna på detta som åtminstone jag tycker inger en känsla av att befinna sig utanför, med ett annorlunda perspektiv. Kanske är just annorlunda perspektiv, intryck vad som behövs för att uppleva tiden som mer elastisk, med större rymd.

Så. Jag önskar dig ett gott nytt år med många långa fina stunder (och mycket vacker snö).

//Åsa Smedberg Östling

 

God jul

Jag önskar alla en fin jul med foto från förra året. Här i Sköndal känns det nu mer som vår; grönt gräs och en sjö med öppet vatten, svanar som glider runt, gradernas antal närmar sig 8. Men det finns hopp om skidor, snö!

God jul önskar Åsa

Dag

År 1961 fick Dag Hammarskjöld (1905-1961) postumt Nobels fredspris. Han förolyckades i september samma år, när han i egenskap av FN:s generalsekreterare var på väg till ett hemligt möte i Ndola under Kongokonflikten och flygplanet han färdades i störtade under (fortfarande) oklara omständigheter. Min farfar skulle ha varit med på resan, eller om han skulle ha varit följe i ett annat plan eller – ja, jag minns inte detaljerna så noga (farfar var inom säkerhetspolisen så tystnaden, fåordigheten var det språk han talade…) Farfars liv och Hammarskjölds öde har i min värld varit intimt förbundna och genom åren har jag mer eller mindre medvetet återkommit till Dag Hammarskjöld. Inom kristen etik och troslära är han en given gigant och jag har ju en av mina bildningsrötter i den traditionen (Hammarskjöld hade börjat översätta Martin Bubers Ich und Du under vad som kom att bli den sista av hans flygresor). Dessutom har jag tillbringat en hel del tid i Abisko varifrån vandrings- eller pilgrimsleden i hans namn utgår, Dag Hammarskjöldsleden.

Så, denna dag vill jag minnas: människan, livet, drömmarna. Efter Hammarskjölds död fann man den dagbok som sedermera blev boken Vägmärken och följande ord är de sista som där går att läsa (daterade 24 aug. 1961)

Är det nytt land,
i en annan verklighet
än dagens?
Eller har jag levt där,
före dagen?

Vaknade,
en vanlig morgon med grått ljus
reflekterat från gatan,
vaknade –
från den dunkelblå natten
ovan trädgränsen
med månsken på heden
och kammen i skugga.
Mindes
andra drömmar,
mindes
samma bergsland:
två gånger var jag på kammarna,
jag bodde vid den innersta sjön
och följde älven
mot källorna.
Årstiderna växlat
och ljuset
och vädret
och timmen.
Men det är samma land.
Och jag börjar känna kartan
och väderstrecken.

(ur Dag Hammarskjöld Vägmärken 1963)

//Åsa Smedberg Östling

Kultur, varning

Jag åkte tunnelbana igår. Utanför på perrongen vid Gullmarsplan kommer några människor med instrument och kliver på. De börjar spela, livlig, melodiös musik som får både ben och själ att röra på sig. Bakom mig står två gymnasister som släpper kommentaren: Ja, det är ju bättre än att bara sitta och tigga.

Se där. Kulturella uttryck reducerade till tiggeri. Ett lite annorlunda uttryckt ”von oben”-perspektiv, kanske härrörande från någon av våra otaliga npm-profilerade skolsatsningar. New public management ni vet. Profil, profit och så ett krasst konstaterande: allt det andra bör betraktas som tärande, bidragstagande, som tiggeri. Att vi sen har otaliga stinna mer eller mindre statliga instanser som pumpar in miljoner efter miljoner i det ”näringsgivande” företagarsverige… ja det är ju en annan fråga. Eller kanske utslag av Matteus-effekten – åt den som har skall bliva givet.

Här är mitt stödbidrag till debatten (som stavas npm el möjligtvis lean)

/Åsa Smedberg Östling