Frågan om landets framtida utveckling vad gäller fortsatt regionalisering eller återgång till nationell enhet verkar då inte vara debattämnet för dagen. I och för sig hänger ju den frågeställningen samman med, kan åtminstone jag tycka, en fördjupad diskussion i samhällskunskap och allt vad den innefattar från skilda institutioner som statskunskap, nationalekonomi, sociologi, kulturgeografi. För egen del kompletterade jag samhällskunskapen med på den tiden – här talar vi nittiotal – aktuell idéhistorisk diskussion kring begrepp som nationer, nationalitet.

Och visst är det så – jag saknar diskussioner om det gemensamma, om visioner, om samhället i stort, alla olika synsätt och idéer, diverse filosofiska spörsmål. Nationer, nationalitet och teorierna därikring, som tanken om nationen som en föreställd gemenskap (Benedict Andersons Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread on Nationalism), eller nationen som en historiskt betingad och därmed också tillfällig företeelse (Eric Hobsbawms Nations and Nationalism Since 1780) eller ett visst antal idéer, komponenter som utgör nationalismens doktrin (Elie Kedouries Nationalism).

Jag saknar diskussionerna.

I alla fall, även om det råder tystnad kring regionaliseringen så har det höjts ett par röster i frågan om skolans förstatligande (som ju är en självklar del i resonemanget); först ut var SKL med en emot-röst i VLT (25 augusti) och idag kom för-rösten i UNT. Det lite märkliga, kan jag tycka, är att den här debatten förs långt från den nationella scenen, utanför språkrör som DN, SvD, och istället är det länstidningarna som utgör fond.

[Tillägg 5 september: en ytterligare emot-röst från SKL, denna gång själve ordföranden och i AB]

//Åsa Smedberg Östling