Till minne av det som aldrig händer

För många år sedan, en lika vacker och hisnande klar höstdag som denna, satt jag i ett rum på Biskops Arnö och skrev och övade att skriva. Det som aldrig kunde hända. Och tungt vatten rinner ut i havet nu i denna stund, när himlen är blå och löven gulnar och allting på denna rund ännu hänger samman

//Åsa

Lämna ett svar